Dock har jag funderat på om det är så i verkligheten. Det jag har kommit fram till är att man, iallafall i teorin, skulle kunna dela upp människovärdet i ett antal olika grupper.

Påverkan på andra människor

Kvanitativ påverkan

En tanke är att en del av människovärdet avgörs av hur många människor man har påverkat och i hur stor utsträckning. Steve Jobs till exempel, han har gjort väldigt många av världens befolkning glada genom de produkter han har varit med och skapat. Han påverkar inte varje individ speciellt mycket, men påverkar och andra sidan väldigt många.

Kvalitativ påverkan

Vissa personer behöver hjälp dygnet runt. Hos en sådan person kan det finnas en otroligt viktig person som hjälper till med detta, varje dag i en större del av livet. På det sättet påverkar en människa en annan människa väldigt mycket, men påverkar däremot inte så många andra.

Vilken vinner av dessa två? Kvantitativ påverkan eller kvalitativ påverkan? Är det bättre att hjälpa miljoner människor lite grann, eller att hjälpa en människa mycket? Hur många människor måste påverkas kvantitativt för att personen ska få ett högre värde än den som påverkar kvalitativt? 1 miljon människor? 1 miljard?

Negativ påverkan

Påverkan på andra människor behöver inte vara positiv. Sådant som skadar människor psykiskt eller fysiskt räknar jag till negativ påverkan och drar alltså ner betyget. Dock är det inte alltid så lätt att alltid veta vad som är negativ påverkan. Om någon tar livet av 100 000 människor, men samtidigt räddar jorden från undergång, är det en negativ eller positiv påverkan?

Mängd materia

Ett annat sätt att räkna på är helt enkelt massan. Den som varit med om en olycka och förlorat båda benen. Har den människan förlorat något människovärde? De flesta säger nog nej i det fallet. Om bara huvudet finns kvar då? Vart går gränsen? Vad är den viktiga materian som värdesätts? Hjärnan?

En tjock person kan ha samma materiera som två smala personer. Vad är mest värd? En tjocka person eller två smala?

Min slutsats när det gäller mängd materia är att den spelar en mycket liten roll i beräkningen av en människas värde. Dock kan närvaron och färdigheterna påverkas, men dessa områden tar jag upp separat längre ner i artkieln.

Mängd färdigheter

Psykiska färdigheter

Om man är bra på matte, svenska eller något annat som är kopplat till hjärnan räknar jag det som psykiska färdigheter. Einstein har i så fall hög poäng på psykiska färdigheter. En färdighet leder i många fall till att många människor blir hjälpta. Einsteins relativitetsteori har gjort att forskningen har fått en knuff framåt.

Fysiska färdigheter

En idrottsman är fysisk och många människor ser idrottsmän som stora förebilder. Har en människa med fyskiska eller psykiska färdigheter ett högre människovärde? Om en löpare förlorar sina ben, är denne lika mycket värd? Personen förlorar sin färdighet att springa och hamnar i så fall utanför idrotten, blir mindre populär.

Erkända färdigheter

Med erkända färdigheter menar jag sådant man har fått ett erkännande för. En person som har mer lön än någon annan, är den mer värd? Lön är en form av erkännande. Det är också CV, diplom, pokaler, beröm. Har det någon påverkan överhuvudtaget?

Närvaro

En person som är närvarande är en person som upplever det som händer runt omkring. Sinnen spelar in, men även tankar och minnen. En person som är hjärndöd har exempelvis ingen närvaro i min mening. Finns människovärdet kvar om närvaron försvunnit? Vart går gränsen? Är människovärdet lägre för någon som exempelvis lider av minnesförlust eller är förståndshandikapp?

Är en häst lika mycket värd som en människa? Den har mer materia men mindre intelligens.

Slutsats

• Materian kan påverka en människas färdigheter. Färdigheterna kan i vissa fall påverka och göra människor glada. Flera av de faktorer jag satt upp resulterar i en påverkan på människor, oavsett om det är beroende på materian eller färdigheterna.
• Närvaron är den påverkan en person får från omvärlden eller från sig själv.

Om man slår ihop dessa ovan borde man få ett människovärde, alltså hur mycket man på ett positivt sätt har påverkat andra människor i kombination med hur man har påverkat sig själv.

Lämna gärna kommentarer oavsett om jag har rätt eller fel…

Om man inte vet vad man pratar om borde man egentligen hålla tyst. Ett alternativ är att  informera de man pratar med om att man inte är helt säker.

Har kollat upp hur det egentligen är

Att jag upptäckt gissningarna senaste tiden beror antagligen inte på att gissningarna är fler, utan snarare att jag dubbelkollar om den information jag fått är riktig. Jag har bland annat varit med om talare som talat om ”hur det är”. När jag varit skeptisk till om det verkligen kan stämma har jag kollat upp det och då har det visat sig att det inte alls varit på det viset.

Den vanligaste situationen har varit att folk gissat när jag frågat dem om något. Jag ställer en fråga likt ”Hur är det gällande det här?” och svaret kommer ofta från de som anser sig kunniga. Svaret jag får blir i stil med ”Så här är det”.

Många litar på människor med högt anseende som säger ”Så här är det”, så länge som det låter övertygande. Det höga anseendet kan ha startat i just kvalificerade gissningar. Vem vet?

Hur ska man undvika gissningar?

• Säg inte ”Så här är det” om du är det minsta osäker.
• Om du är osäker, säg det.
• Om du är osäker, kolla upp svaret från mer än en källa och hänvisa till dessa. Inte ens dina källor bevisar att ditt svar är rätt, eftersom även flera kan ha fel.
• Det bästa sättet att ta reda på svaret är att göra ett test för att själv få svaret svart på vitt.

Svårigheten med gissningar

Här kommer en situation som visar att det ibland kan vara svårt att komma ifrån gissningarna. Ett exempel på en konversation mellan person A och person B.

• A – Ett mord har begåtts.
• B – Hur vet du det?
• A – Jag läste det i tidningen.
• B – Hur vet du att skribenten fick rätt information?
• A – Han har pratat med vittnen.
• B – Hur vet du att vittnen inte ljuger eller gissar?
• A – Skribenten har även sett kroppen på väg därifrån.
• B – Hur vet du att den var död?
• A – Polisen sa det till skribenten.
• B – Hur vet du att polisen inte ljuger eller gissar? Hur vet du att skribenten inte ljuger eller gissar?

Den här konversationen skulle kunna pågå ganska länge utan att leda någon vart. Sannorlikheten att ett mord har begåtts är säkert ganska stor, men så länge det finns faktorer som påverkar kan man inte vara helt säker. I det här fallet tycker jag ändå det är relativt ok att presentera gissningar som sanningar, men med hänvisning till Aftonbladet.

Slutord

Låt oss säga vad vi tror, inte vad vi vet, så länge som vi inte vet. När man kollar upp hur det ligger till upptäcker man att förvånansvärt många gissar. Hur kan du vara säker på att det som står i den här artikeln är sant? Antagligen kan du inte veta det. Du får helt enkelt gissa!

Mina tips för att hålla koden strukturerad

• Ha ett glasklart delmål / mål redan från start.
• Bygg databasen med eftertanke. Det kan vara svårt att ändra i efterhand.
• Använd funktioner och klasser frekvent.
• Använd de färdigbyggda funktioner som finns inbyggt språket, istället för att återuppfinna hjulet. Det sparar tid och plats.
• Använd rätt funktioner för rätt sak.
• Dela upp projektet i olika filer med ett relevant innehåll.
• Döp funktioner, klasser, filer, defines, arrayer och strängar på ett logiskt sätt och så att de relaterar till innehållet.
• Sök hellre lång tid efter den rätta lösningen än att göra en workaround. Det kommer att löna sig.
• Använd gärna ett ramverk eller ett CMS som grund om det behövs för uppgiften. Det betyder inte att du är en sämre programmerare, snarare tvärt om.

Jag har säkert missat något. Vad tycker du man ska tänka på för att ett programmeringsprojekt ska lyckas?

Uppdaterad: 2010-01-31

Uppdaterad med David Fjäll - Hockey-presentatör

Flera gånger har jag reagerat över de namn som folk har, när de är förknippade med deras yrke. Här är några exempel:

• Förnamn? Dammberg – Min före detta chef på dammsugarfabriken Electrolux i Västervik.
• Lotta Engberg – Programledare för Bingolotto.
• Tina Nordström (mat-Tina) – Kock
• Lisa Frost – Väderpresentatör på Aftonbladet
• Ronny Borelius – Läkare
• David Fjäll – Hockey-presentatör

Är det en slump eller har de fått sina jobb på grund av sina namn? Jag skulle kunna tänka mig att Lotta blev vald delvis på grund av sitt namn, men jag kan ha fel.

Känner du till fler kända personer som har namn relaterat till sina yrken?

Atomen styrs av fysiska lagar

Teorin utgick från atomen. Om en atom omger sig av förutbestämda fysiska lagar, vilket den gör, så vet vi också hur den kommer bete sig. Elektronerna rör sig runt atomen enligt vissa lagar och atomens kärna påverkas av krafter beroende på de fysiska lagarna.

Vi vet hur en atomkollision kommer att sluta

Om en annan atom, som också den beter sig enligt de fysiska lagarna, kommer i närheten av vår första atom så kommer båda påverkas enligt vissa fysiska lagar. Beroende på vilka atomer som kolliderar, kommer olika saker att hända. Vi vet i förväg vilka reaktioner som sker och hur de påverkar varandra.

Har människan en egen fri vilja?

Nu till det intressanta. Vi människor är som bekant uppbyggda atomer. Om vi kan räkna ut hur varje enskild atom i kroppen kommer att bete sig, har vi då en egen fri vilja? Atomerna kan inte tänka och inte heller kan de bryta mot fysikens lagar.

Kan vi räkna ut vad som kommer att hända i framtiden?

Om vi tar det hela ett steg längre så skulle man kunna hävda att vi kan räkna ut framtiden. Om det skulle finnas något komplext system som vet exakt vart alla atomer befinner sig och vilken hastighet de håller, så går det enligt den här teorin att räkna ut hur atomerna påverkar varandra och därmed vad som kommer att hända med dem längre fram i tiden. En sådan beräkning skulle också fungera på en människa, då varje människa är en komplex uppsättning av atomer. Kan vi då med tillräckliga atom-data förutspå vad en människa ska göra härnäst?

Det kan säkert finnas felkällor i teorin. Om så finns, skriv en kommentar och hänvisa gärna till källor.

Cirklar

Någonting man gör på rutin, kanske inom ett visst intervall kallar jag i det här fallet för en cirkel. Exempel på livets cirklar är att äta, sova och transportera sig till jobbet. Det är någonting man gör varje dag. Även om man äter annorlunda mat, sover på olika sätt och transporterar sig med olika färdmedel så är ändå resultatet i stort sätt detsamma. Det leder egentligen inte till någonting utan ser bara till att allt flyter på som vanligt.

Som jag ser det med cirklar finns det både positiva och negativa cirklar. En positiv cirkel är någonting man ser fram emot, att följa TV-serier eller att spela datorspel. Det är någonting återkommande som egentligen inte ger så speciellt mycket.

En negativ cirkel är någonting nödvändigt ont som man gör mest för att man måste. Tycker man inte om att laga mat, diska och tvätta kan det vara några av livets negativa cirklar. För att göra det bästa av det kan man se över sina rutiner så att man inte ödslar mer tid än nödvändigt på negativa cirklar.

Raksträckor

Det man gör en gång som gör att man utvecklas kallar jag för raksträckor. Uppdaterar man sin webbplats med nya funktioner är det en raksträcka eftersom det är ett arbete som går framåt hela tiden. Har man byggt sitt eget hus kan det vara en raksträcka. Om man däremot jobbar med att bygga hus, kan det istället ses som en cirkel då man gör det på rutin.

För att få ett så kreativt liv som möjligt bör man enligt min tes se till att ha många raksträckor i sitt liv. Att följa såporna på TV i en positiv cirkel kan säkert vara trevligt men att göra någonting som leder framåt är enligt mig betydligt mer intressant. Dessutom kan det vara en fördel vid exempelvis jobbsökande, eftersom det visar att man anstränger sig för att driva sig själv och sina projekt framåt.

Spiraler

Kombinerar man cirklar med raksträckor får man en spiral. Styrketräning på ett gym kan vara en spiral eftersom man gör det på rutin, samtidigt som kroppen blir starkare. Livet som helhet kan ses som en spiral eftersom den innehåller en mängd cirklar, raksträckor och spiraler.

Sammanfattning – undvik onödiga cirklar

Eftersom cirklar inte leder till någonting mer än att man ska ha ett stabilt liv så bör man enligt den här tesen se till att ingen onödig tid spills på cirklarna. Att sova och äta är givetvis nödvändigt, men man behöver inte sova 12 timmar på söndagen och det är inget måste att lägga 1,5 timma att laga mat. Däremot kan positiva cirklar vara trevligt även om det inte tillför kreativiteten speciellt mycket.

Jag har aldrig läst en filosofi-kurs så jag är dåligt insatt men jag är säkerligen inte ensam om att ha kommit fram till att man kan se livet på det här sättet. Om du känner till någon filosof som tidigare har skrivit om detta, alternativt vet något annat ställe på nätet där detta tas upp, meddela gärna i en kommentar.